händer på mässan
Smaka, prova och upplev på
Stockholms största Öl- & Whiskyfestival
Festivalen där passionerade dryckesentusiaster och sociala nöjesbesökare möts i en unik helhetsupplevelse av dryck, mat, aktiviteter och gemenskap.
Möt människorna bakom drycken och delikatesserna, hör historierna bakom och smaka på det du inte hittar på Systemet. Här väntar ett fullspäckat program med sittande provningar, speedtastings, tävlingar. Varva med härligt häng och arkadspel – något för både den inbitne entusiasten och den nyfikne livsnjutaren.
Mer än en dryckesmässa – en helhetsupplevelse med festivalkänsla!
| Innehållet uppdateras löpande!
PROVNINGAR & speedtastings
På Stockholm Beer & Whisky Festival anordnas provningar och speedtastings för att ge dig möjligheten att fördjupa och bredda dina kunskaper. Vi samarbetar med branschens ledande personer för att ge dig bästa möjliga upplevelse.
Tävlingar & PRISUTDELNINGAR
Varje år delar Stockholm Beer & Whisky Festival ut priser till de främsta produkterna inom öl och whisky – bedömda av en kvalificerad jury bestående av erfarna experter och branschkänningar.
SPELARKADEN
En av årets stora nyheter på Stockholm Beer & Whisky Festival är Spelarkaden! Här kan du ta en paus från provningarna och utmana vännerna i en rad roliga spel – cornhole, beerpong, basket, minigolf eller flipper.
Ett perfekt inslag för den som vill blanda goda drycker med lite tävlingsinstinkt och skratt.
Smaker att utforska på mässan
Nedan har vi samlat information om drycken som visas på mässan för att förbereda dina kunskaper inför besöket. För det bästa är såklart att uppleva, smaka och diskutera med våra fantastiska bryggare och destillatörer på plats.
Öl delas normalt in i två huvudkategorier med hänsyn till tillverkningsförfarandet, under- eller överjästa öl. Den vanligaste metoden är underjäsning, där jästen sjunker till karets botten efter avslutad jäsning. Vid överjäsning används en jäst som ligger kvar på ytan när jäsningen är klar. Inom dessa två kategorier återfinns följande ölsorter av varierande smak och karaktär (se nedanför). Generellt bör överjästa öl serveras med temperaturer från 10-14 grader celsius till rumstemperatur, beroende på märke och personlig smak. Underjästa öl bör i allmänhet serveras svalare, 8-10 grader celsius.
| Ale
Ett överjäst öl med ofta fruktig smak. Typiskt engelskt, men tillverkas också i bl.a. i Belgien. Den kanske mest kända stilen är IPA, india pale ale. I amerikansk tappning är den mer humlearomatisk, fruktig och besk i karaktären än den ursprungliga som kommer från England.
| Alt
Ett överjäst öl från Dusseldorf-regionen i Tyskland. Det är ett fylligt kopparfärgat öl med en lätt rostad karaktär.
| Munchner
Ett underjäst öl med ursprung i tyska Bayern. Ölet är halvmörkt med en lätt rostad karaktär.
| Gueuze
Ett spontanjäst veteöl från Belgien. Ingen jäst tillsätts, istället startas jästprocessen med hjälp av jäspartiklar som finns naturligt i luften.
| Lager
Samlingsnamnet för samtliga underjästa öl. I Sverige står lager ofta för ett ljust öl med mild humlesmak. Med andra ord ett lättdrucket öl.
| Porter
Porter är överjäst, nästan svart med en utpräglad rostad smak. Porter finns i både söta och torra varianter.
| Pils
Ett underjäst, ljust öl med stor beska. Världens första Pils tillverkades i Pilsen i Tjeckien och finns än idag, känd som Pilsner Urquell.
| Stout
Påminner om porter men är kraftigare i karaktären. Den mest kända stouten är Guiness, från Irland. Ett överjäst, nästan svart öl. Smaken är kraftigt rostad, torr och rejält besk.
| Veteöl
Överjästa öl där kornet till viss del byts ut mot vete. Det finns ljusa, mörka, klara och grumliga veteöl.
Whisky framställs av tre ingredienser: säd, vatten och jäst. Olika sädesslag och blandningar används för att ge olika typer av whisky. Vatten används dels vid framställningen av själva ursprungswhiskyn och dels för att efter destillationen späda ned den till buteljstyrka, t ex 40 %. Olika typer av jäst används och är varje tillverkares hemlighet. Ibland tillsätts karamellfärg men den påverkar varken smak eller doft.
Den ingående säden behandlas på olika sätt. Jästens uppgift är att framställa alkohol, en process som kräver socker. Detta är bundet i sädeskornen. Två metoder finns för att frigöra sockret. Det kan ske genom stark upphettning under högt tryck eller naturligare genom blötläggning av säden. Den senare processen avbryts genom torkning, ofta över eld, vilket ger whiskyn rökighet.
| Destillationen
Två huvudtyper av destillationsapparater förekommer. En äldre typ kallas “pot still” och är en kopparpanna som varierar i form och storlek. I denna destilleras en sats i taget. En modernare typ kallas kolonndestillationsapparat. Den är betydligt effektivare då den destillerar utan uppehåll. Det förekommer även sammanlänkningar av de två typerna. Hur många gånger whiskyn destilleras varierar, både inom länder och inom olika typer av whisky.
| Lagringen
All whisky lagras på ekfat. Innan den har legat två eller tre år, det varierar mellan olika länder, får den som regel inte kallas whisky. Faten har vanligen använts tidigare, till whisky eller något annat. Fat som används till bourbon måste dock vara nya och brända på insidan.
| Whisky eller Whiskey?
Två stavningar förekommer, whisky och whiskey. Det vanliga är att skottar och kanadensare stavar utan “e” medan irländare och amerikaner använder den längre stavningen med “e”. Denna regel har dock sina undantag.
Skillnaden olika typer av whisky, t.ex. en irländare och en bourbon kan vara stor. På samma sätt kan märken av samma typ, t.ex. blande-sorterna Grant´s och VAT 69, uppvisa en hel del skillnader.
| Skotsk Maltwhisky
Enda ingående säd är mältat(blötlagt) korn. Nästan alla använder rök när de torkar säden och whiskyn destilleras vanligen två gånger i “pot stills”. Lagras längre än andra typer. Som regel rökig, fyllig och kraftig.
| Skotsk Grainwhisky
Till denna typ används fler olika sädesslag och den destilleras enbart i höga kolonndestillationsapparater. Smaken och doften är mindre komplex än hos maltwhiskyn och den lagras under kortare tid. Bara några få sorter saluförs. I Sverige finns bara en. Lätt, frisk och relativt enkel.
| Skotsk blended whisky
Blended betyder blandad och denna typ är en blandning av skotsk malt- och grainwhisky. En blended whisky innehåller tiotals sorter och variationerna är oändliga. Denna är den största whiskyn, proportionerna och åldern på de ingående sorterna avgör hur fin whiskyn blir. Frisk, rökig, fat, fruktig.
| Irländsk whisky
Av tradition har den irländska whiskyn varit mild. Man har torkat säden i slutna ugnar och whiskyn har saknat all rökighet. Olika kombinationer av destillationspannor kan användas. Irländarna lägger större vikt vid framställningen än skottarna och lagringen blir därför ofta kortare. Frukt, säd, sötma och som regel ingen rök.
| Irländsk maltwhisky
I de vanliga irländska sorterna ingår ett visst mått maltwhisky. Denna tillverkas ungefär som den skotska men saknar vanligen rökighet. Maltwhiskyn lagras längre än de vanliga irländska sorterna och under de senaste åren har flera sorter tillkommit. Stor smakvariation och svår att beskriva rättvist.
| Straight Bourbon whisky
Denna typ framställs bara i USA och utmärks av två saker. Mäsken måste till mer än hälften bestå av majs, resten är vanligen råg, korn och ibland vete. Dessutom måste de fat som används vid lagringen brännas lätt på insidan innan de fylls. Vanilj, fat, kraftig och ibland “rivig”.
| Amerikansk blended whisky
Amerikansk blended whisky är mycket liten här hos oss. Blended betyder i detta fall att man blandat så kallad “straight whisky” med “neutral spirits”. Grundidén är liksom för skotsk blendedwhisky att man blandar en mer smakrik typ med en enklare. Mild och snäll, sötma och ofta lite vanilj.
| Kanadensisk whisky
Kanadensisk whisky är den som är minst omgärdad av regler. Man använder relativt mycket råg, även mältad och destillerar nästan uteslutet i kolonnapparater. “Rye” är inte densamma som kanadensisk whisky vilket många tror, “rye” finns bara i USA. Ofta rund om än vass med lite fat och sötma.
Rom destilleras av sockerrör, antingen direkt av färskpressad sockerrörsjuice eller av melass, en biprodukt från sockerproduktionen. Drycken har sin historia i Karibien och Latinamerika, men produceras idag över hela världen. Rom kan vara olagrad och klar, eller lagrad i ekfat under flera år vilket ger djupare färg och komplexare smak. Generellt serveras rom i rumstemperatur eller lätt kyld, beroende på stil och användningsområde.
| Vit/Klar rom
Olagrad eller kortlagrad rom med ren, lätt och ofta söt karaktär. Används ofta i cocktails som mojito och daiquiri.
| Mörk rom
Länge lagrad i ekfat vilket ger en fyllig, komplex smak med inslag av vanilj, karamell och kryddor. Dricks gärna som sipping rum.
| Aged/Premium rom
Noggrant lagrad rom av hög kvalitet, ofta jämförd med fina whiskies och cognac i komplexitet. Njuts bäst i ett glas utan is.
| Kryddad rom
Rom som smaksatts med kryddor som kanel, vanilj och ingefära. Populär i blandade drinkar men också god att dricka rak.
| Agricultur
Rom destillerad direkt av färskpressad sockerrörsjuice, främst från franska Karibien. Ger en mer jordnära och örtig karaktär än melass-baserad rom.
| Overproof
Rom med hög alkoholhalt, ofta över 60%. Används i cocktails för extra karaktär eller av entusiaster som uppskattar den intensiva smakprofilen.
Gin är en destillerad sprit med enbuske som primär smaksättare, kompletterad av ett brett spektrum av botaniska ingredienser som koriander, angelikarot och citrus. Det är just kombinationen av botaniska ingredienser som gör gin till ett av de mest mångsidiga och varierade spritslagen. Gin serveras vanligtvis väl kyld, och passar utmärkt i klassiska drinkar som gin & tonic eller martini.
| London Dry Gin
Den klassiska och mest välkända ginstilen. Torr, ren och tydligt enbuske-dominerad med en frisk och kryddig karaktär. Inget socker eller smakämnen får tillsättas efter destillationen.
| Contemporary/New Western Gin
Modern gin där enbuske tonas ned till förmån för andra botaniska ingredienser som citrus, blommor eller exotiska kryddor. Ger en mjukare och mer komplex smakprofil.
| Sloe Gin
En likör snarare än en ren gin, gjord på slånbär som macerats i gin. Söt, fruktig och bärrik med en djup röd färg.
| Navy Strength Gin
En gin med hög alkoholhalt, minst 57%. Intensiv och kraftfull i smaken, ursprungligen framtagen för den brittiska flottan.
| Old Tom Gin
En lätt sötad gin som var vanlig på 1700-talet och nu upplever en renässans. Mjukare och rundare än London Dry, passar utmärkt i klassiska cocktails.
| Barrel Aged Gin
Gin som lagrats i träfat, vilket ger den en varm, komplex karaktär med inslag av vanilj och ek – någonstans mellan gin och whisky till sin natur.
Vin framställs av jäst druvsaft och varierar enormt i stil, smak och karaktär beroende på druvsort, ursprung och tillverkningsmetod. Världens vinregioner sträcker sig från Frankrike och Italien till Sydafrika, Australien och Chile. Bubbel, eller mousserande vin, genomgår en extra jäsningsprocess som skapar de karakteristiska bubblorna. Serveringstemperaturen varierar beroende på stil – vita viner och bubbel serveras kylt, 6–10 grader, medan röda viner generellt serveras i 16–18 grader celsius.
| Champagne
Mousserande vin från Champagne-regionen i Frankrike, framställt enligt den traditionella metoden med andra jäsningen på flaska. Elegant, komplex och ofta med inslag av citrus, brioche och jäst.
| Prosecco
Italiens svar på bubbel, från Venetien-regionen. Fruktigare och lättare än champagne med tydliga inslag av päron och vita blommor. Framställs med Charmat-metoden.
| Cava
Spanskt mousserande vin framställt med samma metod som champagne. Ofta lite jordigare och mer rustik i karaktären med god syra och fräschör.
| Rött vin
Framställs av mörka druvor där skalet är med under jäsningen och ger färg och tanniner. Varierar från lättdruckna, fruktiga stilar till komplexa och kraftfulla viner med lång lagringspotential.
| Vitt vin
Framställs oftast utan druvskal och varierar från friska och citrusdominerade stilar till fylliga och ekfatslagrade viner med smör och vaniljkaraktär.
| Rosé
Vin med en rosa nyans som uppstår genom kort kontakt med druvskal. Ofta friskt och fruktigt med inslag av jordgubbar och citrus – perfekt som sommarvin eller till mat.
| Naturvin
Vin framställt med minimalt ingripande, utan tillsatser och ofta med vilda jäster. Ger ofta en mer rustik, levande och ibland oväntad smakprofil.
På Stockholm Beer & Whisky Festival finns mer att utforska än öl och whisky. Genom åren har vårt Taste Experience vuxit sig stort och ger en bredd till mässan. På plats finns mousserande, cider, calvados, sake och mycket mer.
| Cider
Ursprungligen var cider alltid en dryck som var tillverkad av jäst äppelmust och har mycket gamla rötter. I dag finns det stora lokala variationer på det som kallas cider.I Sverige får en dryck kallas cider så länge den består av minst 15% fruktjuice från äpple eller päron (varav hälften av detta ska vara fermenterat). Men i övriga Europa är reglerna betydligt striktare.
En fransk cider får inte innehålla något annat än äpplen, och då inte ens alla äppelsorter, utan enbart äpplen som klassificeras som cideräpplen.
I England kommer den traditionella engelska cidern främst från fruktodlingarna i västra England, men också från Kent, Suffolk och Norfolk i östra England. Cidern från västra England använder en större andel cideräpplen som är rikare på tanniner och har en tydligare smak. Cider från östra England är oftare gjord av dessertäpplen och är klarare och lättare till sin karaktär.
I det spanska, atlantiska landskapet trivs uråldriga sorter av vildapel, men även sötare sorter som honungsapel. I norra Spanien är cider en dryck med över tvåtusenåriga rötter.
Tysk cider kallas Apfelwein och är oftast stilla. Det traditionella Apfelwein är oftast gjort av en must av syrliga äpplen som snabbt får jäsa till en alkoholhalt på 5-7%.
| Calvados
Calvados är en äppelbrandy som förmodligen fått sitt namn efter det spanska fartyget “El Calvador”. För att göra en enda flaska riktigt fin calvados, går det år mellan 12 och 18 kilo äpplen! Och inte vilka äpplen som helst – utan mellan femtio och hundra noggrant utvalda sorter utav de 800 som odlas i Normandie. Av dessa framställer man den cider som också utgör destillationsbasen för äppelbrandyn calvados. För att ge calvados fyllighet och bouquet, blandar man äpplen med fyra olika smakkaraktärer. Bittra äpplen ger calvadosen struktur, balans och harmoni. Söta äpplen ger alkoholstyrka. Syrliga äpplen är rika på tanniner och utgör basen för produktionen. De lätt bittersöta äpplena ger drycken dess fräschör och balans. I Normandie finns ca 12 000 äppelodlare. På lite drygt 70 0000 hektar mark växer upp emot 10 miljoner träd, varav två tredjedelar av frukten används för att göra cider. Resten går till calvadosproduktion.
få senaste nytt först av alla!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få senaste nyheterna om lanseringar, provningar, om festivalen
